Island belönar fĂ€rgavel pĂ„ fĂ€rgvĂ€xlareÂ
En av de mest sĂ€llsynta och speciella fĂ€rgmönstren hos den islĂ€ndska hĂ€sten Ă€r nu tillbaka i rampljuset. PĂ„ islĂ€ndska heter fĂ€rgen litförĂłttur, men i Sverige anvĂ€nds ofta termen fĂ€rgvĂ€xlare â ett passande ord för hĂ€star som skiftar fĂ€rg i tydliga Ă„rscykler.
Under 1990-talet stod fÀrgvÀxlaren pÄ randen till att försvinna helt frÄn den islÀndska hÀststammen. I dag ser vi ett vÀxande intresse igen, mycket tack vare köpare i Sverige, Danmark, Tyskland och USA, som lÀnge uppskattat denna fÀrg mer Àn islÀnningarna sjÀlva. PÄ Island har aveln under mÄnga Är fokuserat mer pÄ prestation och ridbarhet Àn pÄ fÀrg.
Det hÄller nu pÄ att förÀndras.
Det islĂ€ndska avelsförbundet (RML) delar varje Ă„r ut ett pris till den högst bedömda fĂ€rgvĂ€xlaren â sto eller hingst â efter Ă„rets avslutade avelsbedömningar. Detta pris delas enbart ut pĂ„ Island och finns inte i nĂ„got annat land.
Syftet Àr att bevara och stÀrka denna sÀllsynta fÀrgvariant inom den islÀndska hÀststammen.
Rötterna â frĂ„n Ălafsdalur till dagens avel
FĂ€rgvĂ€xlaren Ă€r ingen modern trend. FĂ€rgen kan spĂ„ras tillbaka till början av 1950-talet pĂ„ gĂ„rden Ălafsdalur pĂ„ vĂ€stra Island.
DĂ€r stod stoet GrĂĄna frĂĄ Ălafsdal, som blev mor till Hremmsa frĂĄ Ălafsdal. Det Ă€r Hremmsa som i störst utstrĂ€ckning fört fĂ€rgvĂ€xlar-anlaget vidare och dĂ€rmed lagt grunden för dagens fĂ€rgvĂ€xlare. Ni kan kolla detta ni som har tillgĂ„ng till Worldfengur Det gör fĂ€rgen till ett vĂ€rdefullt, historiskt arv i islandshĂ€stens utveckling.
Men vad Àr en fÀrgvÀxlare?
En fÀrgvÀxlare Àr inte en grundfÀrg, utan ett fÀrgmönster som skapar ett tydligt och Äterkommande fÀrgspel över Äret. Mönstret kÀnnetecknas av:
mörka tÀckhÄr (till exempel brun, svart, röd eller mósótt)
ljusa, nÀstan vita underhÄr
en ÄrslÄng cykel av tydliga fÀrgförÀndringar
Ă
rstidernas spel. Efter fÀllning Àr hÀsten mörk och tydlig i grundfÀrgen.
Under vintern ljusnar pÀlsen och hÀsten kan se mycket ljus, ibland nÀstan vit, ut.
Vid nÀsta fÀllning Äterkommer den djupa grundfÀrgen igen.Det Àr denna stÀndiga vÀxling som gjort fÀrgvÀxlaren sÄ fascinerande att följa.
Hur fÄr man ett föl som Àr fÀrgvÀxlare?
FÀrgvÀxlaren styrs av den sÄ kallade Rn-genen.
Om en förÀlder Àr fÀrgvÀxlare Àr sannolikheten ungefÀr 50 procent att fölet blir det.
Om bÄda förÀldrarna Àr fÀrgvÀxlare Àr sannolikheten betydligt högre.
Nyfödda föl visar nÀstan aldrig fÀrgvÀxlarmönstret direkt. Det syns oftast först pÄ sensommaren nÀr fölpÀlsen börjar Àndras.
Vetenskapen Ă€r tydlig â fĂ€rgvĂ€xlare kan paras med fĂ€rgvĂ€xlare
Tidigare trodde man, baserat pÄ forskning pÄ andra raser, att tvÄ fÀrgvÀxlare (RnRn) skulle kunna ge problem i fosterutvecklingen.Ny forskning frÄn RML och islÀndska genetikexperter visar att detta inte gÀller den islÀndska hÀsten.RnRn Àr inte dödligt, ger ingen ökad embryodödlighet och medför inga kÀnda genetiska risker i islandshÀstpopulationen. DÀrför finns ingen varning mot att para tvÄ fÀrgvÀxlare med varandra i islÀndsk avel.
Detta gör att fÀrgen tryggt kan bevaras.
Varför vill man bevara fÀrgvÀxlaren?
Genetisk mÄngfald
FÀrgvÀxlaren bidrar till den genetiska variationen i en renrasig och Älderdomlig population.
Kulturarv
FÀrgen har funnits i den islÀndska hÀsten i över 70 Är och Àr en del av rasens historia.
Estetik
FÀrgvÀxlare förÀndras med Ärstiderna och har ett unikt visuellt uttryck.
Internationellt intresse
I Norden och flera andra lÀnder Àr fÀrgen uppskattad och ofta efterfrÄgad.
TvÄ fÀrgvÀxlarhingstar i Sverige
Det Àr ovanligt med fÀrgvÀxlare i hingstavel utanför Island, men i Sverige finns tvÄ stycken.
Fönix frĂĄ LanghĂșsum
TÀvlingsmeriterad och med tydligt fÀrgvÀxlar-mönster.
Ăgir frĂĄ Efra NĂșpi
Har visat fina tÀvlingsresultat de senaste Ären.
Han fÄr dock inte lÀngre anvÀndas i svensk avel eftersom hans BLUP-vÀrde ligger pÄ 88, vilket Àr under grÀnsen för hingstanvÀndning enligt SIF Avels regler. Detta beror pÄ avsaknaden av visade avkommor i bedömning, vilket automatiskt sÀnker BLUP nÀr hingsten blir Àldre.
Ă rets pris till fĂ€rgvĂ€xlaren 2025 â KlassĂk frĂĄ SkĂdbakka 3
Ă r 2025 gick RML:s pris till KlassĂk frĂĄ SkĂdbakka 3, som visades med en mycket fin bedömning.
NÄgra av hennes frÀmsta styrkor var:
Tölt: 8.5 â ren takt, god lyftning och bra energi
Trav: 8.5 â rymd, stabilitet och vacker överlinje
Galopp: 8.5 â balans, bĂ€righet och tydlig rytm
Samarbetsvilja: 8.5 â mycket god arbetsinstĂ€llning
Exteriörbetygen lÄg mellan 8.0 och 8.5 i flera centrala moment
Hon blev dÀrmed Ärets högst bedömda fÀrgvÀxlare pÄ Island och ett viktigt steg i bevarandet av fÀrgen.
Island visar vÀgen
NÀr Island aktivt lyfter fram fÀrgvÀxlare visar det att fÀrgmÄngfald och genetisk variation har en naturlig plats i framtidens islandshÀstavel, sÄ lÀnge hÀstens vÀlmÄende och ridbarhet alltid Àr centralt.
För uppfödare i Sverige och övriga Norden innebÀr detta att:
fÀrgvÀxlaren Àr en fÀrg att uppmÀrksamma
medvetna avelsval kan bevara en unik och tidigare hotad fÀrg
arvet frĂ„n Ălafsdalur lever vidare i nya generationer
Kanske stĂ„r nĂ€sta högt bedömda fĂ€rgvĂ€xlare redan i en skandinavisk hage â redo att föra fĂ€rgtraditionen vidare.
Bild: KlassĂk frĂĄ SkĂdbakka 3